Memory lane part two

Vårt första gemensamma boende var en tvårummare på 67 kvadratmeter på Klostergården i Lund. Klostergården är ett ganska typiskt miljonprogramsområde i södra utkanten av Lund med stora tegelhus från 60-talet. Nära intill finns stora rapsfält som är underbart vackra på våren, hästhagar och en lummig park i anslutning till ett (före detta?) mentalsjukhus.
 
Vår lägenhet låg på våning åtta av åtta möjliga och vi hade (som ni ser på bilden nedan) en väldigt fin och vidsträckt utsikt. När vädret tillät såg vi ända bort till Turning Torso, Öresundsbron och Danmarks kust. Lägenhetens största nackdel var att den vette mot sydväst utan att ha en balkong, vilket innebar att den genomsnittliga temperaturen i vår lägenhet under sommaren 2009 var ungefär 30 grader. Man kan säga att ett täcke på natten var överflödigt. Bristen på träd i Skåne i kombination med den vidsträckta utsikten och våningsplanet medförde även att vi vid stormigt väder var helt säkra på att vi snart skulle ha glassplitter i hela sängen då rutorna skallrade galet mycket. Huset måste dock ha varit väldigt rejält byggt då vi överlevde jordbävningen i Skåne 2008.
 
 
När vi flyttade in i lägenheten var den en ganska nedgången hyresrätt med ljusgult kök (se bild nedan) och fläckiga tapeter med lingonmönster. Badrummet var dock helt nyrenoverat, och hyresvärden var även därefter väldigt generös med renoveringar av just vår lägenhet. Andra hade inte samma tur.
 
 
När vi sedan flyttade ut nästan fem år senare hade hyresrätten omvandlats till en bostadrätt i betydligt bättre skick, då vi även själva lagt ned en hel del blod svett och tårar på dess renovering. 
 
 
Vi kommer aldrig att glömma denna lägenhet som, åtiminstone delvis, möjliggjort vårt aktuella husprojekt.

Den perfekta kulören

Ikväll har jag ägnat mig åt intensivt googlande i syfte att hitta inspiration till färgvalen i huset. Jag har länge haft en bild av en viss grön nyans i mitt huvud som jag tänkt mig till vårt sovrum, men då NCS-träsket är en djungel utan motstycke är det inte lätt att hitta rätt.
 
Men skam den som ger sig, idag fann jag S 3005-G20Y, och Joel gav klartecken direkt. Jag tror att färgen kommer att bli perfekt i sovrummet då den i mina ögon upplevs som väldigt mild och rogivande. I övrigt kommer vi till att börja med låta måla nästan samtliga rum i Stockholmsvitt, för att sedan bo in oss och känna efter i vilka rum vi känner för att göra någonting annorlunda. Stockholmsvitt känns dock inte särskilt mysigt till sovrummet, så där får det bli mer färg direkt. 
 

Memory lane

Under de senaste sju-åtta åren har vi, mestadels på grund av utbildningar och jobb, flyttat omkring som ett par tranor med trasig inre kompass. Husbygget är vårat sätt att säga att nu är det nog. Färdigflyttat. Dags att slå rot.

Under de osaliga åren har vi slagit ned bopålarna i Göteborg, Lund och Jönköping, och inte har vi nöjt oss med endast en lägenhet i vardera stad, nejdå, vi har även flyttat internt.

Vi har givetvis båda haft varsin studentetta. Joels "etta" var väl i och för sig snarare en period då han var inneboende hos andra alternativt i korridor, men principen är densamma. 

Nedan ser ni köket i min etta på Ulrikedal i Lund. Här tvingades gästerna  stå i hallen medan jag lagade mat. Det var helt klart ett enmanskök. 


Fortsättning följer för den som vill läsa mer om vår boenderesa...