Ettvitthus

Vårt första gemensamma boende var en tvårummare på 67 kvadratmeter på Klostergården i Lund. Klostergården är ett ganska typiskt miljonprogramsområde i södra utkanten av Lund med stora tegelhus från 60-talet. Nära intill finns stora rapsfält som är underbart vackra på våren, hästhagar och en lummig park i anslutning till ett (före detta?) mentalsjukhus.

 

Vår lägenhet låg på våning åtta av åtta möjliga och vi hade (som ni ser på bilden nedan) en väldigt fin och vidsträckt utsikt. När vädret tillät såg vi ända bort till Turning Torso, Öresundsbron och Danmarks kust. Lägenhetens största nackdel var att den vette mot sydväst utan att ha en balkong, vilket innebar att den genomsnittliga temperaturen i vår lägenhet under sommaren 2009 var ungefär 30 grader. Man kan säga att ett täcke på natten var överflödigt. Bristen på träd i Skåne i kombination med den vidsträckta utsikten och våningsplanet medförde även att vi vid stormigt väder var helt säkra på att vi snart skulle ha glassplitter i hela sängen då rutorna skallrade galet mycket. Huset måste dock ha varit väldigt rejält byggt då vi överlevde jordbävningen i Skåne 2008.

 

När vi flyttade in i lägenheten var den en ganska nedgången hyresrätt med ljusgult kök (se bild nedan) och fläckiga tapeter med lingonmönster. Badrummet var dock helt nyrenoverat, och hyresvärden var även därefter väldigt generös med renoveringar av just vår lägenhet. Andra hade inte samma tur.

 

 

När vi sedan flyttade ut nästan fem år senare hade hyresrätten omvandlats till en bostadrätt i betydligt bättre skick, då vi även själva lagt ned en hel del blod svett och tårar på dess renovering.